Inför gymnasievalet

Här listar vi de lägsta behörighetskraven. Att ha godkända betyg i fler ämnen än åtta eller tolv ökar dina chanser att bli antagen.

För att vara behörig till gymnasiet krävs att du har gjort färdigt årskurs nio och fått lägst betyget E i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Dessutom krävs fler godkända betyg beroende på vilken utbildning du väljer.

• För att vara behörig till yrkesprogram krävs att du har lägst betyget E i svenska, engelska, matematik och minst fem ämnen till.
• För att vara behörig till högskoleförberedanden program krävs att du har lägst betyget E i svenska, engelska, matematik och minst nio ämnen till.
• Före ekonomi-, samhällsvetenskaps-, och humanistiska programmet ska fyra av de nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion.
• Före teknik- och naturvetenskapsprogrammet ska tre av de nio ämnena vara biologi, fysik och kemi.
• För estetiska programmet gäller vilka nio ämnen som helst.

Idrottsutbildningar

Idrottsutbildningar har andra ansökningsdatum än vanliga gymnasiet, se Riksidrottsförbundets hemsida för mer information. Var noga och kolla vilket datum som gäller för just din utbildning. När du har skickat din ansökan om idrottsutbildning söker du det gymnasieprogram som du ska kombinera din idrottsutbildning med på vanligt sätt via webben.

Estetiska programmet

De estetiska utbildningarna kan ha speciella antagningsprov. Har du sökt ett estetiskt program kan du bli kallad till ett antagningsprov.

Fri kvot

Fri kvot innebär att ett antal platser ska finnas för elever med behöriga betyg men som av till exempel medicinska eller sociala skäl behöver få förtur till ett gymnasieprogram.

Frisök

Frisök betyder att du som elev kan söka ett nationellt program var som helst i landet även om programmet finns i din hemkommun eller inom ditt avtalsområde. Men blir du antagen blir du det om det finns plats över efter att elever i kommunen som har utbildningen eller elever där utbildningen inte finns i deras hemkommun antagits. Du blir alltså mottagen i andra hand om hemkommunen är inte skyldig att betala inackorderingstillägg.

Både ditt höstbetyg och ditt slutbetyg i årskurs nio används när du ska söka till gymnasiet. Slutbetyget är viktigast då det är det som gäller i den slutliga antagningen.

Du kan öka ditt meritvärde med hjälp av betyget i moderna språk inför antagningen till gymnasiet. Om du har läst ett modernt språk inom ramen för språkval söker du in till gymnasiet på 17 betyg. Om du inte har läst ett modernt språk söker du in på 16 betyg. Maximalt meritvärde (summan av dina högsta betyg) är 320 poäng om du inte har läst ett modernt språk och 340 poäng om du gjort det. Observera att språkval inte är detsamma som modersmål. Modersmål kan inte tillgodoräknas som ett 17:e betyg.

När antal platser på ett gymnasieprogram är färre än antalet sökande så görs ett urval där man tittar på vilket jämförelsetal du har.

Så räknas ditt jämförelsetal ut

Ditt jämförelsetal räknas ut genom att lägga ihop betygsvärdena för din 17 betyg i slutbetyget. Betygsvärdena är enligt följande:

• A: 20 poäng
• B: 17,5 poäng
• C: 15 poäng
• D: 12,5 poäng
• E: 10 poäng
• F får du inget betygsvärde för.

På Antagning Fyrbodals hemsida finns information om vilka betyg som krävts tidigare år för att komma in på olika gymnasieprogram. Kom ihåg att jämförelsetalen ändrar sig från år till år och även mellan preliminär och slutlig antagning.

Språkvalets betydelse i grundskolan

Förutom att det är användbart, roligt och berikande att kunna andra språk kan det också ge viktiga extra poäng när du söker till gymnasiet samt meritpoäng till högskola/universitet.

Meritvärde

Du kan öka ditt meritvärde med hjälp av betyget i moderna språk inför antagningen till gymnasiet. Om du har läst ett modernt språk inom ramen för språkval söker du in till gymnasiet på 17 betyg. Om du inte har läst ett modernt språk söker du in på 16 betyg. Maximalt meritvärde (summan av dina högsta betyg) är 320 poäng om du inte har läst ett modernt språk och 340 poäng om du gjort det. OBS! Språkval är inte detsamma som modersmål. Modersmål kan inte tillgodoräknas som ett 17:e betyg.

Meritpoäng

Du som, efter gymnasiestudierna, kommer att söka till högskola eller universitet kan premieras med extra meritpoäng för kurser i moderna språk. Du kan få meritpoäng om du fortsätter läsa samma moderna språk som du läst under grundskoletiden, vilket betyder att du fortsätter att läsa från steg tre på gymnasiet. Du har då möjlighet att kvalificera dig för 1,5 meritpoäng inför framtida högskolestudier. Om du påbörjar ett modernt språk från steg ett (nybörjarnivå) på gymnasiet finns inte möjlighet till meritpoäng.

Hur viktigt är det med meritpoäng?

Till de flesta utbildningar är inte meritpoängen nödvändiga, där kan det vara tillräckligt att du uppfyller kraven för behörighet, men till utbildningar med stor konkurrens är de idag mycket värdefulla.

På gymnasiet kan du få studiehjälp om du studerar på heltid och deltar i undervisningen. Studiehjälpen består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg.

Studiebidraget är på 1250 kronor per månad och du får bidraget för tio månader under läsåret. Om du skolkar kan ditt studiebidrag dras in.

Du kan ansöka om extra tillägg hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) om du och din familj har en årsinkomst som är lägre än 125 000 kronor.

Inackorderingstillägg

Om du söker en gymnasieutbildning på en fristående gymnasieskola eller en riksrekryterande utbildning på en annan ort än där du bor kan du ansöka om inackorderingstillägg från CSN, läs mer om inackorderingstilläg på CSN:s webbplats. Om du söker till en kommunal gymnasieskola på annan ort kan du ansöka om inackorderingstillägg. Här hittar du Information om inackorderingstillägg och hur du ansöker om bidraget.

Resebidrag

Om du planerar att studera på annan ort kan du ha rätt till resebidrag. Om du är berättigad beror på avstånd till studieorten, restid etc. Läs mer om resebidrag här.

Inför gymnasievalet bjuder vi in både vårdnadshavare och elever till informationsträffar. Informationen handlar bland annat om:

• Vad som händer under året när det gäller gymnasievalet
• Olika gymnasieprogram, kärnämnen, kurser, inriktningar, individuella val, betyg, behörigheter
• Utbildningar med riksintag, riksidrottsgymnasier, friskolor, inackorderingsbidrag

Du som elev i årskurs nio erbjuds vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren. Du bestämmer om dina föräldrar ska vara med under samtalet. Gruppvägledning kommer också att erbjudas för dem som så önskar.